måndag, 24 april - 2017

Sexistisk kommentar från en ledare på Friskis


”Bra jobbat idag!”

Ledaren höll på att avsluta sitt träningspass på Friskis&Svettis. Han stod inuti den cirkel som deltagarna på passet hade skapat.

”Skitbra! Bra kämpat, Alexandra!”

Han gav en av tjejerna en high-five. Det hördes sporadiska flås, skratt och handklappningar. Det märktes tydligt att alla i gruppen var mycket nöjda med att ha tagit sig igenom passet.

”Viktoria, toppen! Ni körde verkligen järnet idag!”

Ledaren klappade en annan av tjejerna uppmuntrande på ryggen. Jag reagerade på att alla på passet var unga tjejer, någonstans i 20-25 årsåldern. De var alla extremt vältränade och hade tighta kläder på sig. Ledaren å sin sida var en man i 40-45 årsåldern.

”Härligt tjejer, idag kan ni vara nöjda. Ni tog i rejält idag. Ni klarade passet jättebra. Ni är skitsnygga!”

Jag blev helt paff. Inte kunde han väl ha sagt… Jo, jag hade hört rätt. Den manliga ledaren på Friskis&Svettis hade just sagt till sin grupp av tjugo år yngre tjejer att de var skitsnygga. Vad fan?

 

Den här episoden utspelade sig tidigare idag på min lokala Friskis&Svettis. Jag befann mig inne i det utrymme som kallas för ”spegelrummet”, där det förutom diverse gymutrustning även finns en stor gummimatta som ibland används för ledarledda träningspass. Det här innebär att helt vanliga gymbesökare många gånger kan se och höra exakt vad det är som ledarna och deltagarna ägnar sig åt – ja, oavsett om man vill det eller inte faktiskt. Och det var precis det här som jag råkade ut för idag.

Min första reaktion när jag hörde ledaren kommentera sina adepters utseende var som jag beskrev här ovan ett inre ”vad fan”. Det här följdes av ett antal kompletterande tankar, ungefär i stil med:

  • ”Vilket äckel han är.”
  • ”Varför säger inte någon ifrån?”
  • ”Borde jag rapportera honom?”
  • ”Borde jag konfrontera honom?”
  • ”Inser han själv vad han just sade?”
  • ”Är det här först gången?”
  • ”Gör han andra äckliga saker också?”
  • ”Han är kanske bara okunnig.”
  • ”Hur kan jag lära honom att inse sina brister?”

För att uttrycka det milt: jag hade inga högre tankar om den manliga ledaren och kände att jag borde bemöta hans sexistiska kommentar.

Så, vad gjorde jag? Njo, nu hände det sig som så att jag faktiskt inte agerade på mina impulsiva tankar, utan det hela slutade istället mycket odramatiskt med att ledaren och deltagarna helt enkelt lämnade lokalen. Jag själv gjorde några ytterligare övningar, drack en klunk vatten och promenerade sedan hem. Det var som om ingenting hade hänt.

Anledningen till att händelsen mynnade ut i tomma intet var att jag, tack och lov, snabbt påminde mig själv om att jag faktiskt inte hade någon som helst aning om hur ledarens relation till träningsgruppen var. Det kan exempelvis mycket väl vara så att de hade tränat med varandra i flera år och utarbetat en distinkt vänskap och gemenskap tillsammans. Det som jag uppfattade som en sexistisk kommentar kanske i själva verket inte var annat än en etablerad jargong.

En annan sak som jag insåg efter att jag hade riktat mina första anklagande tankar mot ledaren var att jag begick exakt samma misstag som jag har skrivit om tidigare (Om att göra någonting rasistiskt) – nämligen att tänka att någon är en dålig människa bara för att den gör någonting dåligt. Jag tycker exempelvis fortfarande att ledarens uttalande kanske inte var helt lämpligt – dagens samhälle är nog utseendefixerat som det är – men det betyder inte att ledaren i sig är ett ”äckel”. Nej, tvärt om är det fullt förståeligt att människor ibland kan begå misstag i livet och säga olämpliga saker. Många gånger är man säkert inte alls medveten om att man gör det heller.

Såhär i efterhand kan jag känna att jag borde ha gått fram till ledaren och beskrivit hur jag uppfattade situationen, men eftersom jag fortfarande hade en massa anklagande fördomar som svävade runt i huvudet hade det antagligen inte varit särskilt lyckat. Om mina tankar däremot hade varit begränsade till en mer saklig observation av händelsen, samt någon sorts medmänsklig omtanke, skulle jag ha eventuellt ha kunnat förmedla ett lyckat budskap. Då hade ledaren dessutom ha fått en chans att bemöta mina tankar, istället för att han som nu inte ens har någon aning om att det finns någon som tycker att han yttrade en sexistisk kommentar.

Avslutningsvis är det även värt att notera att jag, som nämnt tidigare, tydligt observerade att deltagarna på träningspasset var snygga, vältränade och unga tjejer –  samt att de alla hade tighta kläder på sig. Vem var det som agerade sexistiskt, egentligen? Det kan vara en bra fråga att ställa mig själv när jag står framför spegeln ikväll.

/Ponören

PS. Självklart rapporterade jag däremot ledaren för hans användning av ordet ”skitbra” och förväntar mig inom kort att få en kopia av hans entledigande. Jojomen, sådana svordomar kan vi fan inte ha i det offentliga rummet.